Lönetrender 2026: Sverige
Rekrytering och löner i nordisk tech
Utforska Ravios data om hur svenska techbolag hanterar löner – inklusive löneökningar, rekryteringstrender och strategier för lönejämlikhet.
Hämta rapporten→
Medianlönerna fortsätter att växa i takt med att Sveriges techmarknad etableras
Tillväxten i lönejämförelser har bromsats in på hela den europeiska techmarknaden det senaste året, med bolag som fokuserar på hållbar tillväxt, avsiktlig rekrytering och AI-förstärkning.
Exempelvis ökade medianlönen för en P3 mjukvaruingenjör i Sverige med 16,9% mellan 2023–24, men bara 5,5% mellan 2024–25.
Men denna 5,5%-tillväxt är den starkaste i Europa – andra marknader ser bara en förändring på 1,0–1,9% i P3-jämförelselönen för mjukvaruingenjörer – Sverige fortsätter sin starka bana mot att bli ett etablerat techekosystem.
Sverige har sett den största minskningen i rekrytering – ner en tredjedel från förra året
Rekryteringstakten har sjunkit på de flesta europeiska techmarknader det senaste året (med Tyskland som det enda undantaget).
Men det är Sverige som upplevt den största minskningen i rekrytering – ner 34% från föregående år till bara 17% – nu även den lägsta rekryteringstakten på alla marknader.
Denna nedgång är särskilt intressant med tanke på Sveriges starka lönetillväxt. Behovet av att matcha konkurrenskraftiga marknadslöner för nyanställda kan begränsa budgetar för ytterligare personalstyrka.
Avgångstakten minskar i Europa som helhet, men ökar med 28% i Sverige
Sverige har en av de lägsta avgångstakterna i europeisk tech, med ett genomsnitt på 10,0% 2024 och nu 12,8% – bara Spanien ligger lägre med en avgångstakt på 12,6%.
Däremot har avgångstakten ökat kraftigt i Sverige det senaste året – förändringen från 10,0% till 12,8% innebär en ökning på 28% jämfört med föregående år.
Detta kan ha samband med uppgången i marknadens medianlöner i Sverige. Om medarbetare ser tjänster annonseras på andra håll till nya marknadsnivåer finns det ett tydligt skäl att byta – särskilt eftersom Sverige har den lägsta genomsnittliga löneökningen och den näst lägsta befordranstakten i europeisk tech.
EU:s lönetransparensdirektiv är den viktigaste frågan för lönecheferna 2026
Det ojusterade lönegapet mellan könen i Sverige är 17% i år – det lägsta i europeisk tech. Det justerade lönegapet (like-for-like-jämförelse som tar hänsyn till jobbrelaterade faktorer) ligger på 2,5%, något över det europeiska genomsnittet på 2,4%.
Detta tyder på att Sverige visserligen gjort mer framsteg än andra länder när det gäller lönejämlikhet, men att det kvarstående gapet är svårare att förklara med faktorer som senioritetsmix eller jobbefattning – vilket pekar på bias i individuella lönebeslut snarare än vem som innehår vilka roller.
För svenska bolag är detta ett skäl att se bortom nyckeltalet. EU:s lönetransparensdirektiv kommer att kräva ny rapportering av löneskillnader mellan könen för varje anställningsgrupp – och intern data berättar ofta en annan historia än marknadsgenomsnittet.
Ladda ner checklista för EUPTD-förberedelse →
Läs hela rapporten
För alla lönetrender – ladda ner din kopia ↓
När du laddar ner rapporten godkänner du våra Användarvillkor. Läs om hur vi samlar in, använder och delar dina uppgifter i vår Integritetspolicy.